Julen är en tid för traditioner, och
när trettonhelgen anländer för att sätta punkt för den perioden
så delas alltid den bästa av alla julklappar ut, Ytterby Cup i
Mimershallen. För oss är en korv med bröd i kiosken lika
obligatorisk som julskinkan var på bordet veckorna innan. Det är då
den nya säsongen blir på riktigt och laget får en möjlighet att
spela och svetsas ihop inför vad som komma skall. Så även denna
gång.
Vi ställde upp med två stycken lag,
ett i varje grupp, och inledde gruppspelet under lördagen. Det
första laget spelade på förmiddagen och kunde via tre segrar och
en förlust sedermera avancera vidare till söndagens gruppspel. Det
senare laget spelade också fyra matcher, vann tre och kryssade en.
Totalt petade vi in elva mål och släppte två under dessa nio
matcher. Ett fint facit som i ärlighetens namn hade kunnat vara än
vassare då vi kände efteråt att effektiviteten framför mål inte
riktigt speglade spelövertaget som oftast utspelade sig på planen.
Det skvallrar ju dock om att vi var väldigt nöjda med vårt spel
efter den första dagen.
Dag två var det dags för en
slutspelsgrupp bestående av fyra stycken lag, där två
semifinalplatser fanns i potten. Våra lag hamnade i samma grupp och
inledde med att möta varandra i en mållös historia. Sedan tog det
ena laget fart därifrån och via en seger mot Hisingsbacka och ett
kryss mot Guldheden bokade en plats i semifinalen. Vårt andra lag
kryssade också sin match mot Guldheden och var sedan tvungna att
vinna mot Hisingsbacka. Dessvärre slutade det med förlust och där
tog äventyret slut för det gänget.
I semifinal väntade IK Zenith som
inför den matchen inte hade släppt in ett enda mål än.
Förvåningen var därför inte enorm när det visade sig att matchen
blev mållös och skulle behöva avgöras i en förlängning. Efter
att ha försökt forcera in ett mål under matchens tretton minuter
utan att lyckas så gick det desto snabbare i förlängningen då Amy
kunde sätta bollen i nät och därmed säkra vår plats i finalen!
I finalen ställdes vi mot Hisingsbacka
FC, ett lag som vi med detta lag hade mött och besegrat två gånger
om under vår resa fram till finalen. Nu korsades våra vägar igen
och det slitna uttrycket tredje gången gillt skulle visa sig att
spela oss ett spratt. Vår uddamålsledning raderades under matchens
sista minuter via en långstraff, och i förlängningens sista spark
var det ytterligare en långstraff som beseglade vårt öde och
därmed stod vi där med en svidande förlust som avslutning på en
annars mycket väl genomförd helg. Det är på riktigt svårt att
komma på ett mycket surare sätt att förlora en match på. Vi säger
dock grattis till årets vinnare!
Med några dagars perspektiv så finns
förstås den besvikelsen kvar i kroppen men om man lyfter blicken
för att få en vy över helgen i sin helhet så lättar det ändå
något. Bägge lagen visade prov på ett fint spel och en inställning
till varandra och laget som var helt enorm. Energin i försvarsspelet
var oklanderlig och att se den självklarheten i försvarsjobbet
värmde hela vägen till bänken, och vidare upp på läktaren. Det
var direkt mysigt att se.
Det var också första testet för vårt
utökade tränarteam och det fungerade mer än bra, och längtan till
att få sätta fart på säsongen är nu än större. Vi fick se
nyförvärv i form av Elin Anderberg och Andrea Billborg göra sina
första framträdanden i den rödvitrandiga tröjan, och de skötte
sig med bravur. Samma omdömen delas ut till de tre juniorer som
stärkte upp oss under helgen och tog för sig till max. Tack säger
vi till Nora, Freja och Annie!
Nu sparkar vi igång fotbollsäsongen
på allvar men måste ändå säga redan nu att till nästa års cup,
då är det vår tur att stå där som segrare.