Igår var det nästan svårt att känna igen vårt lag. Det var stor skillnad jämfört med förra veckans starka insats mot Gota. Inledningsvis saknades lite av den där viljan och glöden vi vet att tjejerna har. Kanske var det nervositet som gjorde att vi hamnade i underläge tidigt.

Vi blev lite stillastående i anfall, vågade inte riktigt attackera korgen utan spelade mycket runt och tog skott utifrån – och just den här dagen ville bollen inte studsa vår väg. Anfallsspelet blev lite stressat och vi tar några svåra beslut och passningar som motståndarna kunde bryta. I försvaret saknade vi också kommunikationen som hjälper oss att täcka upp för varandra.

Under korgarna fick Högsbo ta för mycket plats och de vann returtagningen, både offensivt och defensivt. De hade dessutom en väldigt skicklig spelare som stod för ungefär hälften av deras poäng. Vi visste att hon var duktig, men lyckades inte riktigt sätta stopp för henne i första halvlek.

I halvtid pratade vi om vad vi behövde förändra – och det var något tjejerna tog till sig! I andra halvlek såg vi ett annat lag. Försvaret blev betydligt tuffare, vi kämpade för varandra och stoppade flera av deras anfall. Offensivt började vi våga gå mer bestämt mot korgen och vi använde screens på ett bra sätt för att skapa ytor och målchanser. Det är extra kul att se eftersom vi har tränat mycket på just screens den senaste tiden – och nu gav det resultat.

Det är alltid tufft att jaga när man hamnar i underläge tidigt. Lärdomen vi tar med oss är hur viktigt det är att vara redo och taggade redan från start. När vi spelar med energi, kommunicerar och kämpar tillsammans, då kan vi spela jämnt med dessa lag.

Nu tar vi med oss den starka andra halvleken, fortsätter träna, utvecklas och – viktigast av allt – ha kul tillsammans.

//Ledarna F13 Basket